scherry

Hur du rör mig, talar och sättet du ser mig
Tack mitt hjärta för alla stunder du ger mig

Nu står jag vid det här vägsjälet igen. Vet inte vart jag ska gå, när det är dags att ta steget och kliva av denna väg.
Så jag fortsätter framåt på stigen som inte kommer leda någon vart. Jag känner det men endå gör jag inget åt det.
Modet som sviker? hjärnan som styr?
För det mesta skjuter jag undan de tankarna, vilket inte förändrar någonting. Jag sitter fast!