The moment he came

Someone once lied to us
Now we're not so blind
For we knew he would do what he's done
And we know that he'll never be one of us

Men det är väl lite så att man ser mellan fingrarna, det är aldrig något nån skulle göra. Man vill inte tro att det kan hända. Men det är där man gör det första misstaget! Att tro på någon, att säga att man kan lita på någon som sen sviker. Det kan vara småsaker som tillslut blir så stora att de ramlar över kanten!
Vad gör du då?

Born in grief
Raised in hate
Helpless to defy his fate
Let him run
Let him live
But do not forget what we cannot forgive






Det är samma grej

Okej, 3 veckor kvar till sommarlov. 9 skoldagar kvar tills man lämnar torps för den här gången. Är det samma grej som förra året? Nej, förra året lämnade man skolan med sorg i hjärtat. Man visste att inget skulle bli sig likt igen. Det skulle inte bli vi igen. Nu lämnar man skolan med lite längtan i kroppen om ett skönt lov och sen bara ett år kvar av skolan. Eftersom allt förändrades i höstas så kommer det bara bli mer konstigt nu när treorna försvinner och nya kommer in. Allt kommer bara bli mer annorlunda så det spelar ingen roll. Man är liksom redan förberedd..
Så det är!
Men med 9 skoldagar kvar så ska man väl försöka få något gjort!
Ska bog ta med kameran ut på äventyr sen. Dags för lite nya bilder!

Vi står kvar här än idag, du å ja

Lämnar det sommriga gröna i Torps och åker hem till Jämtland. Hem till de träd som inte än blommat ut, gräsmattan som fortfarande har lite gult i sig och det enda som är riktigt grönt är Granarna! Awesome!
Skönt att vara hemma, att göra allt och ingenting samtidigt som man känner sig riktigt fri. Ja det är sant. Saknar inte längre småbo, tror inte jag kommer göra det i frotsättningen heller. Kanske då när man går ut tre:an.
Det är inte längra samma sak. Det var mer ett hem i ettan när man var ung och dum och inte insåg hur bra man hade det innan. Eller det kanske var lite att prova vingarna innan man kan lämnade boet. Då var friheten att få prova något nytt, nu är det att känna att man kan komma tillbaka..
Ska bli skönt med lägenhet nästa termin. Ta ännu ett steg av det vuxna livet. Det blir lite mer ansvar tror jag. Men det kommer bli bra!  Nu är målet Usa, eller det har det väl alltid varit egentligen. Att klara trean och sen lyfta på sina vingar!

Det är värt att dö för

Efter som jag är efter så har jag nu börjat lyssnat på Veronica maggio´s nya album... Satan vad bra eller nåt!
Min dag blev inte bättre efter att mina vänner glömt bort mig och sen fått veta engelska nationella.. Men fpr völ ta det med en nypa solsken eftersom solen faktiskt skiner idag efter en helg med regn.. Men vill inget hellre än att sova och vakna upp när det är dags att åka hem på sommarlov.
Får ingen luft, blir knuffad runt!






Det finns ingen utväg

Det var ett tag sen.Har inte velat eller haft tid tror jag. Men det kan ju vara så ibland!

Det händer inte så mycket. Det händer inget alls på det här stället, ohja vi diskuterar att vi borde göra någonting. Så som vi gjorde förra året, i ettan. Men det händer aldrig något.
Just därför låter erbjudandet att åka till Umeå och hälsa på en vän som man ine har sätt på länge och hitta på bus lockande.
Men om man inte ens orkar kliva ur sängen ja då är de ju illa...
Vad jag än gör, var jag än går!
Så vill jag ha sommarlov nu. Vill åka hem, vill inte vara kvar här. Det var nog inte så bra att ha två veckors påsklov, man blev för van att vara hemma. Miss my home

Också när jag endå håller på så saknar jag Ponnyn min!!!!!







Through shadow

En del av engelska nationella är över, på en ledig fredag också. Det får man väl ta!
Helgen framför oss och vi ser hur den slutar, alltså på söndag. Hoppas den går fort iallafall för det tycker jag den ska. Vill ha sommarlov och vara hemma nu ja, är trött på småbo, trivs inte här längre.. Alla problem, alla människor. Dock har vi ju kul men det är inte nog, något som fattas liksom..
Har inget att säga mer!

Då drar vi igen

Kände att jag kunde tänka mig en veckas lov till :/ Kändes ju lite för jobbigt att nu sätta sig på en av de överfyllda bussarna in till stan med en tung väska för att sen hoppa på tåget vidare till Torps... Och sen bajsbacken? kommer jag överleva den ännu en gång?
Dessutom ser det ut som det ska bli regn, ja vad bra allt blev nu.. Nä om två veckor då!
Drygt en månad kvar av Skolan.
En månad fylld med nationella prov i engelska och matte, andra läxor, göra klart uppgifter, ta sig upp varje morgon när man bara vill vända och somna om, avundsjuka på treorna som dragit till USA, att bara vara på småbo gör som man blir depprimerad. Men man får väl göra det positivt, de veckor som nu är kvar..

RSS 2.0