Your Last Song
23/11 2010
Saker tas bara ifrån mig. Allt trycker ner mig. Jag kanske överreagerar men det är en del som har betytt väldigt mycket för mig i mitt liv. Efter en bra dag med skratt som förvandlas till motsatsen. Jag hatar det!
Folk tar beslut bakom min rygg. Saker händer utan att jag har något att säga till om.
Räknas inte jag längre?
Allt jag får är all den där skiten som får en att må dåligt.
Jag hatar att behöva gå igenom alla minnen och veta att det inte kommer bildas nya.
Att den sista gången vi sågs inte ens var ett Hejdå
Vill bort nu. Vill inte vara här, vill inte vara där.
Vart ska jag ta vägen då?
Kommentarer
Trackback
