You found me
In the end Everyone ends up alone
Losing her
The only one who's ever known
Who I am Who I'm not, who I wanna be
No way to know
Det är när man sitter ensam man tänker, man låter tankarna vandra iväg. Åt olika vägar, åt olika håll!
I ena stunden är man där i andra här.
Vart kommer det sluta? När kommer det sluta!
Kommer det sluta!?
Jag vet inte... Den där känslan, jag vet inte vart den kommer ifrån.
Jag gillar inte förändringar, ändå förändras jag. Trodde jag efter ett år på småbo hade mognat till eller vad man kallar det. Men jag vet inte längre vart jag har mig själv. Precis som förra året. Jag gillar inte förändringar!
Hatar att inte veta vad saker och ting beror på, vart det kommer ifrån.
Vissa saker är till för att förändras men för hur länge?
Nä, för mycket deap thoughts i detta inlägg.
:)
se där kom en glad sak!
